onsdag 24 juli 2019

FRG-kassetter i Sverige?

Härförleden blev jag i ett inlägg om Gumshoe från 2013 uppmärksammad på en auktion där spelet har en annorlunda sammansättning. Spelet såldes för 3 650 SEK med tredje budgivaren på 800 SEK, men skeptikerna lär vara många.

Auktionen.
Spelsamlarna vill gärna få det till att Nintendos spel finns i tydligt definierade utgåvor, som kan ordnas kronologiskt baserat på små eller stora förändringar i design och beteckningar på diverse ställen. Härvidlag navigerar spelsamlarna efter det som syns på ytan och lämnar förändringar inuti kassetterna därhän. Man har då kommit fram till att det finns tre utgåvor av Gumshoe, och att dessa ser ut enligt följande (från sndb):

1. EEC/SCN-variant

Box: NES-GS-EEC på flärparna, inget SoQ, ingen streckkod
Manual: NES-GS-SCN
Kassett: NES-GS-EEC (fram) och omärkt (bak), 3 skruvar
Dammskydd: Röd Nintendo-text
Reklamblad o. dyl.: Medlemsansökningskort (SCN), Bergsala-reklam (GP)

2. EEC/SCN-variant med transparent SoQ

Box: NES-GS-EEC på flärparna, transparent SoQ, streckkod på baksidan
Manual: NES-GS-SCN
Kassett: NES-GS-EEC (fram) och SCN (bak), 3 inv. torx-skruvar
Dammskydd: Röd Nintendo-text
Reklamblad o. dyl.: Medlemsansökningskort (SCN-1), Bergsala-reklam (GP-1)

3. EEC/SCN-variant med oval SoQ

Box: NES-GS-EEC på flärparna, oval SoQ, streckkod på baksidan
Manual: NES-GS-SCN
Kassett: NES-GS-EEC (fram) och SCN (bak), 3 inv. torx-skruvar
Dammskydd: Röd Nintendo-text
Reklamblad o. dyl.: Bergsala-reklam (GP-2)

Ovanstående kommer alltså inte från officiellt håll, utan grundar sig på spelsamlarnas observationer. Man har genom att observera objekt som dyker upp eller finns i samlingar försökt gissa sig till hur spelen såg ut då de lämnade fabriken i Japan på 80-talet. Detta är antaganden man gör utan att ha någon egentlig koll på hur det såg ut vid tillverkningen, om allt skedde under samma tak, hur det fungerade när spelen separerades för vilket område de skulle säljas i och så vidare.

Nu såldes alltså ett spel som uppges vara svenskt, men som bryter rejält mot de antagna mönstren med sina omärkta flärpar, 5 skruvar och den tyska texten på kassettens baksida. Givetvis är det många som avfärdar det som ett spel från Tyskland som någon har försett med en nordisk manual, men på vilka grunder utesluter de att spelet faktiskt såg ut så från början? Vilket led i kedjan från tillverkning till butik skulle ha hindrat en FRG-märkt kassett från att säljas i Sverige 1988?

Nintendo hade förstås kvalitetskontroller både med och utan Seal of Quality, men var de så rigorösa att några kassetter med tysk text på baksidan inte kunde slinka igenom i en leverans till Bergsala? 1983 blev Nintendo tvungna att återkalla flera hundra tusen Famicom kort efter releasen, men då handlade det om att hårdvaran inte fungerade som den skulle. Inte skulle man väl återkalla fullt fungerande kassetter som bara hade fått fel språk på baksidans etikett? Och inte skulle väl Bergsala ha agerat för att stoppa kassetterna?

Sedan är det rätt egendomligt att så många tror att Nintendo verkligen släppte ifrån sig spelen i precis de utgåvor som sndb anger, helt utan överlappning. I själva verket torde utgivningen av NES-spel ha varit betydligt mindre strukturerad än spelsamlarna vill inse.

måndag 29 april 2019

Trots kronkursen: samlarspelen stannar i landet

När SNCC, Super Nintendo Campus Challenge, såldes till en amerikan 2016 kunde man befara att ett stort utflöde av samlarspel var att vänta, givet en allt svagare svensk krona. Valutafallet blev som bekant verklighet, men spelen ser ut att stanna i Sverige.

Spelberg hade ett stort antal auktioner med mycket fina SCN-exemplar som slutade igår, och även om auktionerna var öppna för internationella budgivare så var det svenskar som tog hem allt det väsentliga. Inte ens USA-utgåvorna (Mega Man 5, Mega Man 6 och Super Mario RPG) hade utländska vinnare.

En del av spelen från Spelberg. Samtliga dessa såldes inom Sverige.
 
Trots billig SEK är det alltså inte många utländska samlare som söker sig till Tradera. Man kan fundera på om det omvända är mer utbrett, att svenskar väljer att sälja sina spel utomlands. Det har konstaterats att priserna på identiska kassetter är högre på tyska Amazon än på den svenska samlarmarknaden, men det är ändå troligt att SCN-spel fortfarande inbringar mer pengar Sverige.

onsdag 27 februari 2019

Vädrar Fienden morgonluft efter Levels nedläggning?



2018 blev, som många spelsamlare säkert lade märke till, sista året för speltidningen Level. Som skäl till nedläggningen angavs att tidningen inte bar sig ekonomiskt. Tittar man på nyckeltalen för Reset Media AB, som gav ut Level, ser det inte så illa ut. Omsättningen föll visserligen från 2015, men var 2017 ändå klart högre än 2013 och tidigare. Då inbegriper Reset Medias verksamhet en hel del annat än tidningen Level, och Level kan ha haft en betydligt sämre utveckling. Dessutom kan räkenskaperna som helhet ha försämrats 2018.

Hursomhelst så lämnar Level nu utrymme för andra, och det är ett tillfälle som tidskriften Fienden kan komma att utnyttja enligt kommentarer på hemsidan. När Fienden lanserades 2011 var ambitionen att släppa fyra nummer per år. Det blev ett nummer 2011, ett 2013 och sedan inget mer. Förmodligen missbedömde de hur mycket arbete som krävdes och hur lite intäkter arbetet gav. Några större intäkter från försäljning lär de inte kunna hoppas på ens utan konkurrens från Level, men kanske uppskattning från publiken. Liknande förutsättningar som för Spelsamlarboken alltså.

För läsarna är det egentligen av godo med färre tidningar, förutsatt att kvaliteten höjs. Samtliga Level-tidningar 2006-2018 kräver ju sin plats och väger sina kilon, och trogna läsare vet att Level gärna återvände inte bara till gamla spel, utan även till gamla texter. De skrev inte ut vilka tidigare nummer de lånade texter ifrån, men följde man tidningen erfor man att det var mycket som upprepades i textväg. Därför hoppas vi nu på nya tag från Fienden, och färre tidningar som är desto mer värda att spara och läsa om.

onsdag 28 november 2018

Tyska kassettpriser jämfört med svenska

Många spelsamlare kommer säkert ihåg när tyska spel såldes i stor mängd till vrakpriser på Tradera. Man kan anta att intresset för spelen då var minimalt i Tyskland, eftersom svenskar inte gärna väljer tyskspråkiga spel och de alltså ändå var lättare att sälja här. Är det då svagare SEK som nu har fått flödet från Tyskland att stanna av? Visst spelar det roll för den som importerar, game-world till exempel, om det går 11 kronor på en euro eller 8, men framförallt bör efterfrågan ha ökat i Tyskland, vilket gett kraftigt stigande priser i EUR (alltså euro).

Tyska kassetter har vanligen en märkning på kassetten som inte uppskattas i Sverige, även om det är engelsk text i spelet, men det finns också identiska kassetter som är fullt gångbara både i Tyskland och Sverige. Dessa är färre än man kan tro, för sena SNES-kassetter som har EUR-märkning i Sverige behöver inte ha det i Tyskland; till exempel är Harvest Moon från 1998 där NOE.

Titlarna som jag har valt att titta på är Ice Climber, Donkey Kong Country 3: Dixie Kong’s Double Trouble och Mario Kart 64, alltså en till vardera NES, SNES och NUS. Jag har jämfört avslutade auktioner på Tradera med fasta priser på tyska Amazon. Fasta priser är ofta alldeles för höga på Tradera, men på tyska Amazon finns det så många säljare att de lägsta priserna bör kunna räknas som marknadspriser, dvs i paritet med vad en auktion skulle ge.

Så här ser det då ut:










Ice Climber ligger på strax över 100 SEK respektive knappt 15 EUR. Donkey Kong Country 3: Dixie Kong’s Double Trouble säljs för 200-300 SEK respektive knappt 30 EUR. Mario Kart 64 har ett pris på 400-500 SEK samt strax över 50 EUR. Inget fyndläge i Tyskland med andra ord, och prisskillnaderna är så små att det inte är någon vits med att skicka spelen utanför respektive land.

Att samtliga granskade titlar visade sig vara billigare på Tradera än på tyska Amazon kan tyda på att de spelen på den svenska marknaden faktiskt blir billigare i andra valutor med svagare krona. Samtidigt är en variation mellan 400 och 550 kronor högst normalt, och det är inte större effekt än så en eurokurs på 8 eller 11 kronor ger.

Nu har jag inte tittat på priserna i Tyskland tidigare och har alltså inget att jämföra med, men det är ingen djärv gissning att det är först på senare tid som priserna har kommit ikapp de svenska. Och då spelar valutakursen bara in på marginalen.

torsdag 25 oktober 2018

Spelsamlarmarknaden kompenserar för svagare SEK

Antalet visningar på bloggen verkar inte påverkas nämnvärt av om det kommer upp nya inlägg, men i september var det mässa i Malmö med besökare från Danmark och mässa i Danmark dit några svenskar sökte sig. Ett gammalt inlägg om samlarspelspriser och valutakurser gjorde sig då påmint.

En del kanske tror att det är förmånligt att växla in utländsk valuta och köpa samlarspel för billiga svenska pengar, men jag är rätt säker på att svagare svensk valuta istället bara gör spelen dyrare i SEK. Spelen är till största delen fullt gångbara i ett flertal andra länder med olika valutor, och samlare i Finland, Norge och Danmark har länge sökt sig till bland annat Tradera. Med Amazons etablering i Sverige kommer förmodligen ännu fler spel här att säljas över gränserna. Den rätt så rejäla prisuppgång som kan konstateras sedan 2014 torde till stor del vara driven av försvagad SEK. Utöver att spelen kan säljas till andra länder så har svenska samlare ofta tillgångar i andra valutor, kanske främst USD på PayPal, vilket ytterligare försvagar kopplingen till SEK.

Mycket talar alltså för att svagare SEK inte innebär att samlingens värde urholkas, utan att priserna i SEK stiger när SEK försvagas; vill svenska samlare inte betala mer, så kommer utländska att göra det. Jag kommer faktiskt inte på något som talar emot att det skulle vara så. Prisutvecklingen på svenska A4-manualer har väldigt lite att göra med att de är knutna till Sverige, det är istället en ökad medvetenhet om ädelhet som ligger bakom.