onsdag 10 februari 2016

All your base are belong to us: perspektiv på svenska översättningar

”Kungen av Tycoon for till Vindskrinet.” Översättningen av Final Fantasy V kräver ibland att man kan lista ut ord på engelska (här shrine) för att den ska vara begriplig. ”Skrinet” är alltså en sorts helgedom, inte ett smyckeskrin. Den senaste tidens reproduktionsdispyter har föranlett ett förnyat intresse hos mig för de översättningar som utfördes medelst romhackning för omkring 15 år sedan, nu specifikt Final Fantasy V hackat av General CoolNES Translations. Översättningen låter sig faktiskt jämföras med tredje och fjärde konsolgenerationens ”professionella” engelska översättningar, och då inte bara Zero Wing. Så här ser det till exempel ut i The Legend of Zelda:


När Zero Wing framstår som nästan representativt för engelska översättningar av spel tillhörande den tredje och fjärde konsolgenerationen och en spelhistorisk milstolpe som The Legend of Zelda har bara lite bättre engelska är det svårt att säga något dåligt om översättningarna från den svenska romhackningsscenen. Viktigare är då vad översättningarna verkligen tillför, hur stor behållningen är av att kunna spela exempelvis Final Fantasy V och VI på svenska. Engelsk text är inte ett hinder för svenska spelare, vilket japansk text är, utan svenska spelare har så god förståelse för engelska att deras besvär istället rör kvaliteten på översättningarna, varvid Ted Woolsey och Final Fantasy III har fått utstå mycken kritik (trots att WEHT DLRO QSSI ERAU är finurligt på många sätt). Fast de svenska översättningarna hade aldrig nyttan som sitt främsta syfte, utan gjordes i första hand som hyllningar till spelen och kanske i andra hand för utmaningens skull. Nyttan för spelarna var möjligen en avlägsen trea.

Terras förmågor är möjligen en avlägsen trea.

Ändå har romhackning tillgängliggjort spel för svenska spelare, men då genom de engelska översättningarna från japanska. Att man därutöver kan välja att spela dem på svenska är mer som bonus. Jag spelar Final Fantasy V i svensk översättning och tycker så här långt (början av andra världen) inte att spelet imponerar. Man kan ganska lätt gissa sig till vad som ska hända härnäst, när det ska bli bossfight och så vidare. Karaktärerna och deras bakgrundshistorier är ganska förutsägbara och sticker inte ut från den klassiska RPG-mallen. Det som fungerar annorlunda är hur man tillskansar sig förmågor och i synnerhet magier. Magierna köps var för sig för låga summor och kan sedan användas av alla som man väljer ska vara magiker; man väljer vad som kallas för klass och talang för respektive karaktär i vad som ibland omtalas som jobbsystemet. Frågan om det systemet är lyckat lämnar jag obesvarad.

Här är man ganska långt in i spelet, som framstår som mer och mer banalt.

Om man ser till den japanska försäljningen så verkar Final Fantasy V rentav vara underskattat när man vill få det till att det var med Final Fantsy VI som Square övertog rollspelstronen från Enix. Det ser ut som att genombrottsspelet var just Final Fantasy V, som i försäljning överträffades med blott en hårsmån av uppföljaren. Super PLAY listade 1999 de bäst säljande tv-spelen i Japan och då såg det ut så här.


En sådan lista rymmer väldigt mycket spelhistoria och säger mycket om den japanska tv-spelskulturen. Koncentrerar man sig på rollspelen så är det tydligt att det var med Final Fantasy V som Dragon Quest för första gången var hotad, för inget tidigare Final Fantasy finns med på listan. Men varken Final Fantasy V eller VI nådde alltså samma försäljning som något av de samtida Dragon Quest-spelen. Sedan var det med den internationella megasuccén Final Fantasy VII som Square verkligen blev den stora dominanten, men i japansk försäljning nådde de ändå inte riktigt lika högt som Enix med Dragon Quest III nio år eller två konsolgenerationer tidigare. När japanerna fick rösta 2006 bytte de spelen plats, se t.ex. Spelsamlarboken sidan 134, och placerade sig som tvåa och trea genom tiderna. Dragon Quest III gavs ut i USA som Dragon Warrior III. Tveksamt alltså om det är någon idé att alls leta efter japanska pärlor som inte nådde väst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar