lördag 24 januari 2015

Gör tidskriftsstödet någon nytta?

Kort efter mitt inlägg om att Kulturrådets litteraturstöd går till böcker som är mer politiska än kulturella, kom det en nyhet om att det statliga stödet till tidskrifter kunde komma att minskas från cirka 20 miljoner till cirka fem miljoner kronor. Hur det blir med den saken återstår väl att se, men det fick i alla fall mig att titta närmare på tidskriftsstödet, som sades vara så vitalt för kulturen. Liksom för litteraturstödet gäller för tidskriftsstödet att Statens Kulturråd fördelar pengarna, vilket fick mig att ana oråd. Kulturrådet har liksom hamnat i onåd hos Spelsamlarboksförlaget.

Bakgrundsinformation är att kultur för mig är det som människan skapar med sin intelligens, och att hög intelligens är helt oumbärligt för avancerat kulturskapande, oavsett om det handlar om tavlor eller tv-spel eller något annat. Stöd för det påståendet har jag på sidan Estimated IQs of the Greatest Geniuses, där många av historiens kända kulturskapare tillskrivs en uppskattad intelligenskvot kring 99,99:e percentilen eller högre.

Kulturtidskrifternas roll ska självfallet inte vara att skapa kultur, utan att förmedla och tillgängliggöra den; vara de skapande geniernas väg till berömdhet. Åtminstone är det så jag ser på det, och Fienden ser jag som ett typexempel på en tidskrift som arbetar så. Internet har medfört ett starkt tilltagande så kallat mediebrus, där det kan vara svårt för kultur att få genomslag. I en sådan miljö kunde ett kulturråds roll vara att sålla, gallra och sovra så att materialet som sanktioneras därifrån är överskådligt även för den som inte läser kultursidor, kulturtidskrifter och litteratur i yrket. Tidskrifterna i sin tur behövs för, och kunde med fördel inrikta sig på, att leta efter genier, uppmärksamma dem och tolka dem. Fienden, som gör precis det, är inte en av tidskrifterna som får bidrag från Kulturrådet. Jag har skrivit och frågat men verkar inte få svar på varför de inte har sökt bidrag.

De tjugo miljoner kronorna delas ut till närmare 100 tidskrifter, så någon omfattande gallring från Kulturrådets sida är det inte tal om. Det är förstås svårt att överblicka så många tidningar, och därmed svårt att uttala sig om hur många som faktiskt ägnar sig åt kultur, alltså till exempel att söka upp och intervjua genier, och hur många som istället bedriver opinionsbildning (men helt visst finns det en betydande politisk dimension i många av tidskrifterna) och huruvida någon politisk inriktning dominerar, men klart är att många av tidningarna representerar vad man kan kalla för särintressen, olika minoriteter bland annat. Två exempel är Signum: katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle och Judisk krönika. Från geniletarlistan kan man dessutom ganska säkert stryka bland annat Grafiknytt, Klimatmagasinet Effekt, Liekki Sverigefinsk kulturtidskrift, Miljötidningen och Populär Arkeologi. Uppenbarligen går de där 20 miljoner kronorna till väldigt mycket annat än lyfta fram nutida geniala kulturskapare.

För bedömningen av tidskriftsstödets relevans för kulturen spelar det egentligen mindre roll om något politiskt partis åsikter är överrepresenterade i kulturtidskrifterna eller inte, eller ens om allihop håller sig inom rätt så snäva ramar för politisk korrekthet; det viktiga är att tidskrifterna som får stöd är så många att de i praktiken snarare bidrar till mediebruset än lyfts fram ur det, och att många av tidskrifterna bara svagt gränsar till kultur eller inte alls har med kultur att göra (utan istället populärvetenskap, pseudovetenskap, religion etc). Jag har svårt att se att möjligheterna för ett geni att nå ut blir vare sig bättre eller sämre om kulturtidskrifterna får dela på fem miljoner kronor istället för 20 miljoner. Problemet är att Kulturrådet har en förvrängd uppfattning om kultur varigenom kvalitet och intelligens (genialitet) hamnar i skymundan, och det syns på både tidskriftsstöd och litteraturstöd. 

Om tidskriftsstödet då gör liten eller ingen nytta för kulturen, hur bör kulturstödet utformas? Goethe hade på sin tid som ett slags kulturstöd en anställning med full lön men utan arbetsuppgifter. På så sätt kunde han ägna omkring 30 år till att skriva första delen av Faust, men det var alltså ett stöd direkt till kulturskaparen och därmed av annan art än tidskriftsstödet. Kanske viktigast med ett sådant stöd vore att komma ifrån allestädes påbud om att allt ska vara effektivt och lönsamt, och förmodligen är ett stöd direkt till genierna det absolut bästa sättet att gynna kulturskapande. Ska tidskrifter tilldelas stöd får det nog vara någon annan än Kulturrådet i sin nuvarande form som beslutar om det.

söndag 18 januari 2015

Extra Retrogathering närmar sig

Om knappt två veckor, 31 januari, kommer många av Sveriges spelsamlare att bege sig till Västerås för en extra Retrogathering. Lokalen är densamma som i höstas, Växhuset, men nu bereder man plats för fler utställare (säljare) och väljer att inte ha föreläsningar. Jag har den här gången lyckats få bord i den mer händelserika Konsertsalen istället för i cafédelen, där det nu inte kommer att vara försäljning.

Mässor är rätt överlägsna internet, oavsett om man ska köpa eller sälja, och utan den här extra RG vore det väldigt långt mellan mässorna i höstas och Retrospelsmässan på försommaren. Att det blir en extra RG, Winter Edition kallad, har förstås också att göra med att mässor av det här slaget, för spel som inte tillhör de nyare generationerna och till stor del är ideella och långt ifrån spelbranschen (företag som King), har blivit väldigt välbesökta på senare år till följd av ökat intresse för spelsamlande (och i viss mån spelhistoria eller åtminstone spel som tillhör historien eller kanon). Och Retrospelsmässan behöver ju avlastning så länge de har en mindre lokal än Svenska mässan. 

Bokstund på Retrogathering senast det begav sig. Foto: www.matsblixt.com

torsdag 15 januari 2015

Dyraste spelen-listan nu aktuell igen

Hösten 2014 var en högintensiv period på spelsamlarmarknaden. Vad som har såldes då, och till vilka priser med mera finns nu med i sammanställningen Dyraste spelen någonsin på den svenska marknaden.

Många affärer görs numera upp genom enbart personlig kontakt och självklart blir många av de affärerna inte kända. I kända affärer, som rapporteras av säljaren, blir det allt vanligare att köpare väljer att vara anonyma. Därmed finns det många fall där den enda informationen som finns att tillgå är titel, pris, datum och säljare (dvs inte bilder, budgivning, köpare m.m.), med säljaren som källa, vilket förvisso inte behöver göra uppgifterna otillförlitliga, men däremot kan det få alltihop att kännas mindre angeläget. Möjligen kommer jag framöver att exkludera affärer framöver där spelen inte har annonserats eller auktionerats ut på en öppen marknad, tillräckligt öppen för att jag ska kunna titta på auktionen (med budgivning) eller annonsen (med bilder och annat).

Ökningen av antalet dyra spel kan visas med ett stapeldiagram. 2014 var spelen som såldes för minst 5000 kronor fler än alla år tidigare sammanlagt. Att 2007 och tidigare år saknas är för att inga spel såldes så dyrt då.
Spelaffärer per år med köpeskilling om minst 5000 kronor.
 
2015 har börjat lugnt på 5000+-nivån, med hittills bara ett Balloon Fight Crystal Screen igår (14 januari) där omdömen ännu inte har lämnats. Ett Stadium Events var över 5000 kronor men under reservationspriset.

torsdag 8 januari 2015

Spelsamlarboksförlaget sponsrar Retrospelsmässan

Spelsamlarboken har nu en banner på Retrospelsmässans hemsida, och det här inlägget är avsett för er som har kommit hit därifrån och kanske undrar vad Spelsamlarboken är.

Boken finns presenterad i tidigare inlägg, bland annat Lite fakta om Spelsamlarboken och Nya Spelsamlarboken här. Inlägg som handlar om Spelsamlarboken är etiketterade så.

Jag, författaren, kommer att sälja boken på Retrospelsmässan 2015. Ni som tycker att det är för långt till dess, eller inte ska dit, kan när som helst köpa boken på bland annat Tradera, Adlibris och Bokus.

Utgåvan som nu säljs är den tredje i ordningen och utkom 2014. Den första kom inte ut på marknaden och den andra såldes från 2010 och cirka två år framåt. Den finns fortfarande att låna på en del bibliotek.

torsdag 1 januari 2015

Spelmarknaden på Tradera under julhandeln 2014

2014 slutade med ett ovanligt stort antal auktioner och annonser på Tradera, närmare 100 000 i kategorin TV-spel & Datorspel under november och december. Fördelningen på de olika konsolerna ser ut som följer.

TV-spel & Datorspel: 97428
PlayStation 3 - PS3: 11132
Xbox 360: 10064
Nintendo Wii: 9613
Nintendo - NES: 8788
Super Nintendo - SNES: 7733
PlayStation 2 - PS2: 7359
PC-spel: 6946
Nintendo 64: 4422
Nintendo DS: 3475
PlayStation 4 - PS4: 3281
PlayStation - PSone: 3158
Sega - Mega Drive: 2639
Övrigt: 2527
Nintendo Gamecube: 2343
Game Boy: 2190
Xbox: 1922
Övriga märken: 1568
Xbox One: 1397
Game Boy Advance: 1317
Nintendo 3DS: 1304
Nintendo Wii U: 1195
PlayStation Portable - PSP: 694
Sega - Master System: 622
Sega Dreamcast: 538
Litteratur: 508
Pocketspel: 396
PlayStation VITA: 252
Mac-spel: 45

Noterbart här är att SNES har avancerat och nu bara har den sjunde generationens konsoler och NES före sig. Vid förra genomgången var utöver dessa både PS2 och PC-spel större än SNES. Liksom tidigare är det ett rejält gap ned till NUS på plats åtta.

Jämfört med för ett år sedan har det skett ganska stora förändringar, även om samma konsoler som nu var på platserna 1-7 med ett stort gap ned till åttan. Då såg det ut så här i toppen:

TV-spel & Datorspel: 80589
PlayStation 3 - PS3: 11061
Xbox 360: 10314
Nintendo - NES: 7995
PC-spel: 7348
Super Nintendo - SNES: 6627
PlayStation 2 - PS2: 5967
Nintendo Wii: 5689
Nintendo DS: 3800
Nintendo 64: 3753
Xbox: 2025

När man sorterar bort auktionerna utan bud varierar det mycket mellan de olika kategorierna hur mycket som blir kvar. Totalt var det mindre än hälften som såldes, eller 44687 objekt. I fördelningen på kategorierna är det en hel del som förvånar.

TV-spel & Datorspel: 44687
Nintendo Wii: 5482
PlayStation 3 - PS3: 5320
Nintendo - NES: 5317
Super Nintendo - SNES: 4621
Xbox 360: 4170
Nintendo 64: 2505
PlayStation 2 - PS2: 2456
PlayStation 4 - PS4: 1945
Sega - Mega Drive: 1574
Nintendo DS: 1387
PC-spel: 1245
PlayStation - PSone: 1120
Game Boy: 982
Nintendo Gamecube: 943
Övrigt: 832
Xbox One: 713
Övriga märken: 698
Nintendo 3DS: 612
Game Boy Advance: 502
Nintendo Wii U: 499
Xbox: 478
Sega - Master System: 405
Sega Dreamcast: 248
PlayStation Portable - PSP: 241
Pocketspel: 222
PlayStation VITA: 84
Litteratur: 76
Mac-spel: 10

Wii har alltså tagit täten, med knapp marginal till PS3 och NES. För Wii är det en mycket stor ökning jämfört med tidigare. För ett år sedan låg Wii femma med 3666 objekt och förra perioden, september och oktober, låg Wii fyra med knappt 3000 objekt. Wii har också en stor andel sålda, 5482 av 9613, klart mer än PS3 (5320 av 11132) och Xbox 360 (4170 av 10064). I procent har Wii 57, PS3 48, Xbox 360 41, NES 61 och nästan lika högt har faktiskt SNES, 60. PC-spel har alltid en extremt låg andel sålda, nu 18 procent.

Vidare till 1000-kronorsobjekten. Per kategori fördelar de sig så här:

TV-spel & Datorspel: 1395
PlayStation 3 - PS3: 318
Nintendo - NES: 194
Xbox 360: 169
PlayStation 4 - PS4: 130
Nintendo Wii: 126
Super Nintendo - SNES: 97
Nintendo 3DS: 73
Xbox One: 59
Nintendo Wii U: 52
Nintendo 64: 29
PlayStation VITA: 20
Pocketspel: 17
Övriga märken: 14
Övrigt: 13
PlayStation - PSone: 12
Sega - Mega Drive: 12
Nintendo DS: 11
PC-spel: 10
PlayStation 2 - PS2: 9
Game Boy: 7
Game Boy Advance: 6
Nintendo Gamecube: 6
Sega Dreamcast: 5
Xbox: 4
Sega - Master System: 2

Tre kategorier försvinner: Mac-spel, Litteratur och för första gången PSP. Snabb och kraftig värdeminskning på PSP får man förmoda, när inte ens ett enda konsolpaket når över 1000 kronor. Totalt har antalet 1000-kronorsobjekt aldrig varit så här stort, och det är rekord för både NES (194) och SNES (97) och säkerligen även ett flertal andra kategorier. Wii är däremot inte alls med i toppen med den här avgränsningen, utan har långt mindre än hälften av antalet i PS3. Möjligen kan det förklaras med lägre pris på Wii-hårdvara. Någon betydande andel enskilda spel är det i alla fall inte i någon av de kategorierna. Tittar man bara på enskilda spel med ett minimipris på 1000 kronor så står NES och SNES för kanske 90 procent.

Nåväl, till vad som har sålts.

I Sega Master System var det ett konsolpaket och ett paket med 3D-glasögon och sex tillhörande spel. I Xbox såldes ett konsolpaket med 134 kompletta spel för 1225 kronor, under tian per spel alltså. I Dreamcast var det bara konsolpaket, med sisådär tio spel istället för Xbox’ över hundra för ett paket för dryga tusenlappen. Gamecube ligger ungefär i nivå med Dreamcast i pris på konsolpaket, men här nådde också två enskilda spel över 1000 kronor: Mario Party 7 1082 kronor och Zelda Four Swords Adventures 1000 kronor jämnt. Båda dessa spel har pappersförpackning, vilket visar på pappersförpackningens (visavi plastfodrals) betydelse för samlarvärdet.

AGB (Advanced Game Boy) har bara konsolpaket. Om de är utan spel så behöver de vara nya och speciella utgåvor för att nå över 1000 kronor. Vanliga AGB är det inte tal om, utan det är SP-varianten (AGS-001) i Zelda The Minish Cap Limited Edition Pak och den senare versionen AGS-101 med speciella motiv. Dessa såldes för 1375 respektive 1420 kronor. I gamla DMG (Dot Matrix Game) som även inkluderar CGB (Color Game Boy) finns det desto fler spel, merparten av auktionerna faktiskt. Dyrast var Bamse för 2225 kronor och till DMG nådde Metroid II 1525 kronor. Sedan var det två nya och inplastade Oracle of Ages till CGB för omkring 2000 kronor styck. Och så var det tre konsolpaket (DMG och Sverige-MGB) utan spel.

I PS2 finns inga enskilda spel, men tillbehören Resident Evil 4 - Limited Edition Chainsaw Controller för 1376 kronor och en speciell handkontroll till Final Fantasy X-2 för 1050 kronor, som inte blev såld på grund av reservationspris. PC-spel domineras av specialutgåvor som känns igen, inget anmärkningsvärt där. Nintendo DS har ett objekt som av säljaren beskrivs som en ”extremt ovanlig pjäs”, Zelda Spirit Tracks Limited Edition Hardware Pak, ett konsolpaket alltså och därmed diskvalificerat från Dyraste spelen någonsin på den svenska marknaden, sålt för 5000 kronor till KarlChristianLund, som den senaste tiden annars mest har sålt.

Sega Mega Drive uppvisar stigande priser med bland annat vad som förmodligen är rekord för konsolen: 2971 kronor för Snow Bros. Därutöver Gleylancer: Advance BusterHawk för 2438 kronor, Musha Aleste för 1458 kronor, Panorama Cotton för 1428 kronor och Gaiares för 1236 kronor, samtliga dessa japanska utgåvor, sålda av clie_TopSkickCompleteWizSpine. Och så Mega Man: The Wily Wars för 2014 kronor. Många dyrgripar i den kategorin alltså och tecken på en samlarkonsol på uppgång.

I PS One utmärker sig också säljaren clie_TopSkickCompleteWizSpine, där med en mängd olika specialutgåvor relaterade till Final Fantasy och i synnerhet Final Fantasy VII. I Övrigt är det en massa blandade saker, en hel del felplacerat. Ett par Oculus Rift DK2 såldes för några tusen kronor styck. En ”Odyssee” såldes för 2550 kronor. Det verkar vara en tysk utgåva av ”den första av de första”, Magnavox Odyssey. I Övriga märken finns en Maganvox Odyssey som också heter så. Den såldes för 1825 kronor. Får man bara se ett utdrag av auktioner så är det inte lätt att gissa vilka som är i Övrigt och vilken som är i Övriga märken. Blandningen är väldigt likartad.

I Pocketspel blev det nytt rekord för Egg, som tidigare har sålts för 14500 kronor. Nya rekordet är 15200 kronor. Över 5000 kronor också Super Mario Bros i en specialutgåva (YM-901-S) med Famicom-fodral. Såldes av BenizakuraX, köparen av Egg. Därutöver bara ett av de 17 spelen, inga paket i kategorin faktiskt, över 2000 kronor.

PS Vita har förstås bara konsolpaket. I Nintendo 64 såldes två Conker’s Bad Fur Day för omkring 2000 kronor styck och ett Mario Party 3 för 1150 kronor. Resten var paket med konsoler och/eller många spel. En snabb koll ger vid handen att Mario Party 3 släpptes i slutet av 2001 som ett av de allra sista spelen till konsolen. Det var ju ett glapp på några månader mellan Nintendo 64 och Gamecube när det faktiskt inte släpptes några spel mer än till Game Boy Color. Club Nintendo hade lite svårt att fylla ut medlemstidningen då. Att Mario Party 3 och Conker’s BFD, som inte släpptes av Bergsala, har samlarvärde är alltså inte underligt.

I Wii U har många Super Smash Bros med Gamecube-adapter sålts för mellan 1000 och 1500 kronor. Tydligen är Gamecube-kontrollen den bästa för det spelet. Xbox One innehåller uteslutande konsolpaket. Nintendo 3DS likaså.

I SNES är det spelen, inte konsolpaketen som dominerar och i topp är tre stycken Zelda Gold Pack för 19200, 7600 respektive 7150 kronor, det första är rekord för konsolen. Därutöver två Super Metroid för 7100 kronor respektive 5100 kronor och ett inplastat Zelda 3 för 6000 kronor, så det blir sex spel i kategorin för över 5000 kronor. I kontrast till NES-samlandets A4-mani så är de dyraste spelen till SNES åtminstone den här gången två av de allra bästa, både till konsolen och genom alla tider. Fördelningen i kategorin är 68 spel, 26 basenheter och 2 övrigt, enligt säljarnas kategorisering. Och under spel är det endast 3 objekt i spelpaket, så nästan allt är enskilda spel.

Wii har ett fåtal spel bland de 126 objekten: Metroid Prime Trilogy Collectors Edition och Zelda Skyward Sword Limited Edition Pack, där en handkontroll medföljer, båda dessa för strax över tusenlappen. PS4 har inga enskilda spel. I Xbox 360 finns det något enstaka Halo 3 Legendary Edition.

NES hade faktiskt inte så värst många riktigt dyra spel den här gången, trots att hela 192 objekt nådde minst 1000 kronor. Det allra dyraste såldes utanför Tradera, och Tradera hade tre spel för minst 5000 kronor: Mr. Gimmick 7100, The Jetsons 5100 och Devil World 5000 kronor. Många fina spel såldes av Visist83, en samlare som är känd för ett numera nedlagt tv-spelsmuseum i Norrland.

I PS3 finns det verkligen inget att lyfta fram. Man kan jämföra säljarnas kategorisering med hur det ser ut i SNES-kategorin. I PS3 är det närmare 300 auktioner i basenheter och bara 14 i spel, men även bland dem finns det konsolpaket och inget enda enskilt spel.

Sammanfattningsvis så slutade 2014 i hausse på spelsamlarmarknaden, med otaliga rekord i november och december. Utanför Tradera blev 40000 kronor det nya rekordet för ett samlarspel, Spider-Man: Return of the Sinister Six (NES-RX-ESP med svensk A4-manual). De goda tiderna gynnar även Spelsamlarbloggen och Spelsamlarboken. Det senaste kvartalet är det bästa med god marginal mätt i sidvisningar på bloggen, cirka 100 per dag i snitt. Bästa försäljningsmånad för Spelsamlarboken blev oktober, tack vare mässorna, men på Adlibris var december bästa månaden någonsin, även bättre än någon månad för förra utgåvan.

Inte bara Mario har anledning att fira.