onsdag 19 augusti 2015

Olika betydelser av kanon


Med sina många betydelser och förekomst i många sammanhang är kanon ofta svårt både att tolka och använda. Wikipedia drar in allt från statistisk fysik (kanonisk ensemble) till shonen-anime i ”olika betydelser” (och långt mer än så på engelska sidan, fördelat på kanon, canon och cannon). På internetforum tycks en vanlig bemärkelse vara den som gäller fiktion.

Nu är Wikipedia känt för att vräka på med fakta som egentligen saknar relevans, om det som står ens är korrekt och sant, men det är inte bara på grund av Wikipedia som det råder förvirring kring kanon. Emellertid så klarnar begreppet en hel del om man läser ett seriöst uppslagsverk som Nationalencyklopedin. Där anges betydelsen av kanon inom fyra områden: konst (”människokroppens ideala proportioner”), teologi (Bibeln som kristendomens kanon), litteraturvetenskap (”mönstergilla författare”) och musik (bland annat ”upprepad fasförskjutning”). Därutöver finns förstås artilleripjäsen och adjektivet/förstärkningsordet och även en hårlock med den andra betoningen.

Det får väl förmodas framgå av sammanhanget, men när det i Spelsamlarboken står till exempel att ”de äldre spelen som har placerat sig högt gång på gång i olika listor och i olika tidningar och länder, har befäst sin plats i kanon…” (sidorna 128-129), så är det med en betydelse som ligger nära den litteraturvetenskapliga, som i sin tur härstammar från den teologiska, men ursprunget går längre tillbaka än så: ”[D]e bägge orden – kanon och kanon – alltså den man skjuter med och den man förtecknar som lista över helgon eller böcker – tycks ha samma ursprung i ett gammalt grekiskt uttryck som betydde benpipa, stav, senare måttstock eller mätsticka”, påpekar Stefan Jonsson i Tidskrift för litteraturvetenskap (2007:3, sidan 11).

Litteraturvetarna är på ett generellt plan ense om att litteraturkanon ska kunna ändras, att författarskap ska kunna läggas till och tas bort, och där går en viktig skiljelinje visavi Bibeln. Däremot är de inte ense om vad kanon är när det ska konkretiseras till verk och författare. Den internationella kanon, som i teorin ska omfatta världens största litterära mästerverk, är rent europeisk (men samtidigt utan svenskspråkiga inslag) och har kritiserats för att inte kunna gälla för hela världen. Kanon kan emellertid även avse svensk litteratur, i synnerhet vissa författare verksamma kring sekelskiftet 1900, som förvisso nådde internationell framgång men utan att göra något vidare avtryck i världens litteratur (omnämnandet i böcker som Mimesis är nästan obefintligt). Litteraturvetarna är dessutom tveksamma till om kanon alls är rätt ord att använda om litteratur, åtminstone i diskussionen i Tidskrift för litteraturvetenskap 2007:3.

När det på internet pratas om kanon för Star Wars, Metroid eller något annat ”fiktivt universum” så syftar kanonbildningen till att sålla fram det som hör hemma och gallra bort det andra, vilket kanske inte är helt lätt att koppla till processen att sätta samman Bibeln cirka år 300, men likheten finns där. Motsvarande resonemang finns i Spelsamlarboken, se till exempel sidan 142, men benämns då med ord som ”olika nivåer”, ”avstickare” och ”sidospår” med mera; det finns många alternativ och kanon är kanske inte det mest ändamålsenliga ordet, speciellt inte som kanon i Spelsamlarboken betecknar tidernas bästa spel.

Relaterat: Retro vs kanon, Spelkanon på internetforum

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar